Då vi inte hade så mycket pengar skulle det sparas på alla upptänkliga vis. Något som följde i fattigdomens spår var bristen på hygienprodukter. Det var inte så noga med hygienen alls faktiskt. Då vi ibland ändå fick bada så var det inte alltid de hade köpt schampo eller tvål. Ibland köptes det stora ekononomiförpackningar av schampo, ibland fanns det inget. Då skulle vi tvätta oss med såpa om vi nu ville tvätta oss. Det var tydligen bra och håret skulle bli så glansigt och fint. Men att håret blev så fint var nog inte den verkliga orsaken. Det var något jag upplevde som mycket pinsamt, tänk om någon skulle komma hem till oss och se att vi inte hade hårschampo.
Vi fick inte lära oss att sköta vår hygien. Ett bad i veckan kanske. Men det ställdes inga krav på att vi skulle tvätta oss då. Vi fick heller aldrig lära oss att vi skulle byta till rena kläder.
Hemma hos oss var det förbjudet att visa sig naken. Att bada nakna tillsammans med sina syskon var inte acceptabelt. Men min syster fick bada tillsammans med småpojkarna om hon badade med kläderna på.
Tänk dig känslan av en stor fluffig, väldoftande, handduk i någon pastellfärg när du kommer upp ur badet. Den längtade jag efter. Men vi hade inga stora fluffiga handdukar. Allt vi hade var äldre hårda handdukar. Men jag sparade ihop till det med min veckopeng. Jag fick aldrig ihop tillräckligt mycket pengar för att det skulle bli ett stort badlakan. Men små handdukar i rosa och mintgrönt. Det gav ändå känslan av lyx.
Deodorant
När vi var små var det acceptabelt att det inte fanns pengar till deodoranter, men problemet blev ju mer påtagligt med åren. Jag minns att det var synd att använda deodorant, men blir i skrivande stund osäker på varför. Jag har minnen av att kompisarna inte ville leka med mig för att jag luktade illa.
Tandborstning
Tänder var ett område som försummades hemma. När jag var riktigt liten borstade mamma mina tänder. Men någon gång i sex sjuårsåldern krånglade jag ovanligt mycket då mamma skulle borsta mina tänder. Efter detta fick jag sköta tandborstningen själv. Detta resulterade förstås i massa hål under de kommande åren.
Under en period slutade jag borsta tänderna helt eftersom hela familjen delade på min fosterpappas tandborste. Det började med att mamma lovade att vi skulle få nya tandborstar. Då kastade jag bort de gamla. Hon köpte oss inte några nya tandborstar, utan vi blev hänvisade till hans.
Städning
Hemma hos oss var det inte så noga med saker. Ibland hade vi lakan, ibland inte. När man kom hem till oss och gick barfota fick man torka av fötterna mot benet för att få bort sanden som låg på golvet. Ett tag förbjöd min styvpappa mamma dammsuga. Inte för att dammsugningen skedde så ofta, men efter det var bara tillåtet att moppa golvet. Jag minns inte om det var för onda andar, att det var synd eller om det bara var en av hans nycker.
Disktrasor klipptes till av gamla avlagda kläder.
Toalettpapper
Det fanns inte alltid tillgång till toalettpapper. Tidningspapper fanns. För er som aldrig behövt använda tidningspapper att torka er med kan jag berätta att tidningspapper är hårt vilket gör det svårt att torka sig med. Om du tar ett tidningsark så behöver du knöla till det, skrynkla det och gnugga den ena sidan mot den andra. Efter en stund blir tidningssidan tillräckligt mjuk för att använda.
Att torka sig med tidningspapper gör att man blir svart mellan benen. Detta leder till att även underbyxorna färgas svarta. Underbyxor som inte bytts på länge, missfärgade både av urin och tidningspapper, gör det mycket pinsamt att byta om i skolgymnastiken.
Sängvätning
Jag kissade i sängen tills jag var tolv år.
