Ett tag efter att vi hade flyttat från staden där pappa bor, till en ny stad 12 mil bort, började jag på förskolan. Om jag lyssnar på pappa, så var det morfar som lyckades övertyga mamma om att jag skulle gå på förskolan.
Min kompis föräldrar var pingstvänner
Förskolan låg ett kvarter bort. Det var läskigt att gå dit i vintermörkret. Jag fick en kompis på förskolan, jag minns inte vad hon heter längre. Hennes mamma följde henne alltid dit. En dag så frågade hennes mamma om inte jag kunde komma förbi hos dem och gå tillsammans med hennes dotter varje morgon. Det ville jag ju förstås. Det var en bit och gå. Det var mörkt under hösten och vintern. Jag såg verkligen fram emot sällskap. Hon bodde i ett av radhusen alldeles bredvid hyreshuset där vi bodde.
Så kommande morgon gick jag dit och ringde på. Vi gick tillsammans till förskolan. Då jag kom hem samma eftermiddag blev jag genast förbjuden att umgås med henne mer. Mamma hade under dagen tagit reda på att hennes föräldrar var pingstvänner. Så hon var olämpligt sällskap för mig. Efterföljande morgon ville jag inte gå till förskolan.
Då, som så många gånger annars när jag inte ville gå, blev jag utslängd hemifrån. Jag fick på mig ytterkläderna och blev utslängd utanför dörren. Då kunde jag välja att stå kvar i trappan eller ta mig till förskolan. In fick jag i alla fall inte komma igen. Just den här dagen då jag skulle gå till förskolan så stod mamma i fönstret och bevakade att jag inte gick till kompisen först.
Jag väntade utanför dörren men fick inte komma in igen. Sedan gick jag en lång omväg eftersom jag inte ville riskera att stöta ihop med min kompis. Om nu ett sexårigt barn kan ha så dåligt inflytande på mig kunde hon åtminstone tagit sitt ansvar och berättat för kompisens mamma om sitt beslut, men det hände aldrig. Gjorde jag inte som de sa fick jag stryk när jag kom hem.
Tvingades iväg fast jag var sjuk
En gång skickades jag till förskolan trots att jag var sned i nacken och hade ont. Klasskompisarna tyckte så synd om mig att de bäddade ner mig i docksängen och matade mig med russin. Något läkarbesök kostades jag ju inte på förstås, men de tog i alla fall med mig till sköterskan på barnavårdscentralen.
På förskolan hade vi fruktstunder. Jag hade oftast äpple med mig. Det var den billigaste frukten. Men vid några få tillfällen kunde jag få vindruvor med mig i min matlåda. Matlådan hade rött lock med snäpplås för att hålla fast locket.
Jul på förskolan
Vid jul och födelsedagar, som inte firas av Jehovas Vittnen, placerades jag ibland med ljudbok i ett annat rum och fick inte vara med och fira. Andra gånger fick jag delta. Men att ta med påsk och julpyssel hem föranledde stryk, och sakerna kastades. Att inte ta hem dem väckte uppmärksamhet i skolan eller på lekis. Ett annat alternativ som stod tillbuds var att gömma pysslet under trappan i trappuppgången. Då kunde jag till och med ta med dem hem till pappa om jag lyckades komma ut före mammas man och lyckades trycka ner dem i min väska när vi skulle åka.
